oj, fan vad svårt.

jag är nog mest beroende av sällskap. jag hatar verkligen att vara ensam om jag är ensam känns det bara helt tomt innom mig och jag undrar varför jag ska leva kvar. visst, jag kanske är emo, men det är så jag tänker. så jag måste alltid och vill alltid ha vänner nära eller familj, helst vänner! för det här har jag fått för mig sen mina föräldrar skiljdes, alla pratar om att det är skönt att vara ensam men fan heller. usch, jag hatar ordet, hatar ensamhet. mår dåligt av det.

ibland känner jag mig så på om jag smsar kompisar eller killar. kan inte sova ensam heller, ibland kan det gå så långt att jag får sova med pappa eller mamma. hatar det verkligen, ligger och tänker att jag är ensam och så kan jag inte sova. men kan säga att det typ aldrig händer så! :D nån enstaka gång bara..

aa jag helt beroende av sällskap. men nu ska jag inte störa mer, ska sova. ensam :(
ae föresten ska kolla på o.c först lite (a)

puss & godnatt!